The other F-word

Vad händer när punkrockare växer upp och skaffar barn?
Det är frågan som ställs i dokumentären "The other F word".

Den handlar om ett antal punkartister som blev semi-kända med sina band på 80 och 90-talet. De kunde sjunga väldigt vulgära sånger med F-ordet i och andra provokativa textrader.
Sen fick de barn i något skede och de försöker på riktigt vara duktiga föräldrar till sina barn. Samtidigt har de en karriär som punkartister som många av dem inte vill överge. Till den rollen hör det att de ska vara anti-auktoritet och anti-föräldrar och anti-systemet.
Som exempel kan jag nämna två scener från dokumentären:

Jim Lindberg, sångaren i bandet Pennywise, står på scenen och brölar i mikrofonen "If you request a song, you gotta have a "fuck" in it! Penny-fucking-wise! Something to fucking change! The western fucking world!"
En scen senare så är han hemma med sina flickor, varav en säger "Daad, Emma called me a poopyhead!" på vilket Jim svarar "Emma, its not nice to call your sister that!".

Det finns också en del intressanta berättelser från då punkartisterna var unga föräldrar. Flea Balzary från Red Hot Chili Peppers intervjuas tillsammans med sin dotter. Hon berättar en historia från då hon var en ung tonåring i balettklassen. En av tjejerna behövde gå på toaletten och när hon kom tillbaka så sa hon att det sitter en konstig typ i korridoren. Läraren och tjejerna tittar ut och i korridoren sitter Flea med en mohawk och ett par bondage-byxor. Fleas dotter sa att det var hennes farbror som satt där.
Mark Hoppus från Blink 182 berättar på ett ställe att han måste köpa "clean-versionerna" av sina skivor, för hans barn har börjat bli intresserade av sin pappa, rockstjärnan.

Samtidigt diskuteras också att många punkartister lade helt av då de fick barn för de insåg att hela "anti-auktoritet"-filosofin inte fungerar i en sån livssituation. Det ger ingen mat på bordet så att säga. Samtidigt är också många punkartister i medelåldern och kanske inte orkar festa lika hårt som då de var barn.

Regissören Nevins fick idén till dokumentären då han läste en bok av Jim Lindberg som hette Punk Rock Dad. I den så berättar Jim om sina tankar om faderskapet och hur han vill vara en bra förebild för sina barn samtidigt som han måste vara en högljudd punkrockare.

Mitt betyg
Denna dokumentär ger jag 8 av 10. Förutom att ämnet är oerhört intressant så är det en väldigt rörande dokumentär på sina punkter. Det är värmande att se dessa punkartister vara genuint trevliga människor mot sina barn. Speciellt då de själv berättar om sina egna föräldrar som inte alltid behandlade dem väl.
Se den om ni har tid!