Receptet på en Dracula-film

För några dagar sedan diskuterade jag med en kompis om hur man skulle göra en bra Dracula-film.
För det känns inte som om det skulle ha funnits en riktigt bra Dracula-film på åratal. De flesta moderna Dracula-filmer lider av en massa problem, som t.ex en lovestory som inte för intrigen framåt, den ligger närmare fantasy än skräck, det ligger mera fokus på Draculas bakgrundsberättelse, det är uppenbart att ingen har läst boken osv...

Så nu tänker jag lista lite vad jag tycker skulle göra en riktigt bra Dracula-film. Liksom föreställ er att jag hade miljontals dollar/euro och kunde göra Dracula-filmen precis som jag ville utan att någon blandar sig i!

1. Dracula får INTE vara huvudpersonen! Dracula i min version måste vara ett monster. Han är redan huvudskurken så därför kan man inte göra honom till huvudpersonen, till hjälten vi ska heja på. Om vi går enligt boken så skulle precis vem som helst duga! T.o.m Renfield, som sitter på dårhuset och äter insekter skulle vara en intressant huvudperson!
2. Dracula ska vara så omänsklig som möjligt. Han ska inte röra sig riktigt som en vanlig människa, hans blick måste vara stadigt fäst på en som när en orm stirrar på en fågel. Han är trots allt inte en människa så varför skulle han då bete sig som en? 
3. Ha inte en "snygg" Dracula. Jag menar inte att han måste vara asful heller, men saken med Dracula är att han inte charmar sina offer till att ge sig till honom utan han tar det han vill ha med våld. Varför skulle han då behöva spelas av någon ung, snygg skådespelare som är allergisk mot skjortor? Twilight did it. ;)
4. Ge honom inte en snyftig backstory. I boken så är han något som liknar en demon som ingen vet exakt hur han har kommit till. Det tycker jag också bara bidrar till att göra honom kusligare. Om vi ger honom en story om hur han blev ond för att han svor en ed med någon demon/ trollkarl / hans fru dränkte sig och han blev sur då är han inte kuslig längre för då blir han sympatisk. Det går hand i hand med att vi ska göra honom så omänsklig som möjligt.
5. Dracula måste ha ganska lite skärmtid. Det som gör boken så lyckad är att vi inte ser honom SÅ mycket ändå. Han är mera som en naturkraft som alltid finns någonstans bakom kulisserna. Och därför är han mera kuslig än om han var en kärlekskrank tonårsvampyr.
6. Scenen ur boken där hans kista fraktas med Demeter till England är mitt favoritstycke. Så därför måste den förstås finnas med! 
   
7. Den måste utspela sig under 1800-talet. Och inte någon steampunk-variant av 1800-talet, utan sätt det i det dimmiga London på 1800-talet. Varför tycks folk vara så rädda för att göra det? 
8. Inga actionhjältar. Detta gäller skräckfilmer i allmänhet: Om en person hamnar i ett slagsmål med ett monster och slungas tvärs över rummet och kraschar i en bokhylla så TROR jag att skadan blir större än att personen grymtar och reser sig upp igen för att fortsätta. Speciellt om det är tänkt att monstret ska vara skrämmande, hur skrämmande blir monstret om man kan bitchslappa det? 
9. Försök göra den mera som ett skräckmysterium än en actionfilm. Vart försvinner folk runt i London? Och varför hittas en del människor urtappade på blod? Och varför beter sig råttorna och andra kräk så konstigt? Och vem är den mystiske greven som har köpt Carfax Abbey...?

Mina favorit TV-serier (just nu)

Jag har hållit på en tid att försöka skriva ihop en lista över mina 10 favoritfilmer och jag har märkt en sak: Det är sjukt svårt att göra det! När man har sett så mycket filmer som jag (på bloggen allena har jag sammanlagt 97 inlägg / halvfärdiga inlägg med taggen "film", samt 27 filmer med taggen "B-film") så blir det så gott som en omöjlig uppgift.
Men TV-serier däremot... Den listan är betydligt kortare, så den kan jag prata om utan att skapa ett inlägg som är hundra A4-sidor långt. Jag kan lova er en sak redan nu: Jag kommer inte att tala om Futurama, Simpsons eller South Park. Det är tre av mina favoritserier, jo, men det känns som en självklar sak att sätta på min lista. Jag kommer inte heller att tala om Friends, Family Guy eller The Big Bang Theory, för jag är inte så förtjust i någondera av de serierna.
Så here we go, utan någon särskild ordning kommer några av mina favoritserier:

1) My name is Earl
Jag började först nyligen kolla denna serie, men det tog inte länge för mig att fastna i den. My Name is Earl handlar om Earl Hickey, en småtjuv som har gjort en massa dåliga saker i sitt liv. Och han har haft otur med en massa saker i sitt liv och hans liv är värdelöst. Men så råkar han ut för en olycka och blir satt på sjukhus. Där ser han på TV ett program där en snubbe berättar om karma, hur det påverar så att om man gör gott så får man gott. (trots att det egentligen inte är exakt så karma fungerar, men vi låter det vara).
Earl bestämmer sig för att rätta till sitt liv, så han skriver en lista på alla dumma saker han har gjort i sitt liv, som "struntade i att betala skatter", "Stal öl från golfklubben" och "mobbade den och den ungen i skolan". Så är det på den vägen, Earl spårar upp alla typer han har gjort illa och försöker ställa saker till rätta.
Med sig har han sin smått korkade lillebror som vill hjälpa honom. På många äventyr har han också med sig sin exfru och hennes nya make (som också är Earls vän).

Seriens styrka ligger i karaktärerna. De är väldigt välskrivna och man kan inte låta bli att heja på Earl. I en berättelse är det väldigt viktigt att publiken vill följa med huvudkaraktärerna. I Earls fall så är han en skurk först när vi träffar honom. Men allt efter att tiden går så ser vi honom försöka göra gott, även om det inte alltid lyckas som han hade tänkt. Men det är det att han försöker som gör honom till en karaktär jag åtminstone hejar på.
Jag vill se honom lyckas, jag vill att han ska ställa saker till rätta. Det är en rolig serie, men också väldigt mysig.

2) The X-files
Denna serie började jag se på för några år sedan. Premissen är FBI-agenterna Fox Mulder och Dana Scully. De jobbar bara på "konstiga" fall, som hamnar under kategorin X. Dessa fall involverar monster av konstiga slag, människor med knepiga förmågor osv.
Sedermera finns det också en gigantisk huvudintrig som involverar en skuggregering och så vidare.
Om du inte har sett serien eller inte känner till den, shame on you!

3) Xena: Warrior Princess OCH Hercules: The Legendary Journeys
Jag satte båda serierna här eftersom de båda utspelar sig i samma universum och är väldigt lika varandra till stämningen. Men jag måste ändå poängtera ut att i min bok vinner Xena med en fotlängd. Varför? Igen för att handlingen i Xena handlar om att göra bot och bättring, vilket jag tycker är fascinerande.
Xena är en f.d krigshärskarinna. Hon har lett en armé som har dödat och bränt en massa nationer i ett försök att skapa ett imperium. Men efter några händelser, där hon blir visad nåd av en annan kvinna, så bestämmer sig Xena för att göra gott. "one penny at a time", som Quentin Tarantino uttryckte det i en intervju där Xena diskuterades. Trots att hon innerst inne vet att hon kommer aldrig att vara aldrig helt utradera sina hemska brott.
Samtidigt får vi också en del intressanta fiender, som t.ex Callisto. Det är en annan kvinna som vill ha Xenas blod. Varför? För att Xenas armé brände hennes by och mördade hennes familj när hon var en liten flicka. Sedermera möter vi också intressanta karaktärer som Joxer the Mighty och Autolycus (Spelade av Bruce Campbell! *squee!*)

Hercules: The Legendary Journeys handlar helt enkelt om Herkules som springer omkring i världen och gör gott. Inget fel i det, för ja... En hjältehistoria är alltid trevlig och jag skulle gärna se mera Hercules någon dag.

4) Hornblower
Som en hobbyhistoriker så är jag också väldigt intresserad av de napolitanska krigen. Jag är också smått intresserad av sjöfart. Skulle dagarna vara 48 timmar långa och jag skulle leva i 300 år så skulle jag garanterat ha studerat sjöfart.
Hornblower är baserad på böckerna av C.S Forrester och handlar om den unge Horatio Hornblower. Han börjar sin karriär som kadett i den brittiska flottan strax innan kung Ludwig av Frankrike avrättas och fransmännen börjar kriga mot britterna.
Allt eftersom serien fortlöper så avancerar Hornblower, från kadett till kommendörkapten. Det är en väldigt spännande serie som samtidigt är väldigt välgjord med bra kostymer och skeppsmodeller.
Jag rekommenderar denna serie väldigt varmt! Den är LUGNT en av mina favoritserier!

5) How the West was Won
En gammal tv-serie, men en väldigt välgjord sådan! Speciellt om man är en hobbyhistoriker som jag. Jag såg serien tillsammans med familjen när jag var liten så för mig har den också nostalgivärde.
Serien handlar om familjen Macahan som bor i Bull Run just när det amerikanska inbördeskriget bryter ut. Mamman i familjen är orolig för att sönerna ska bli dragna iväg i kriget. Så när hennes svåger kommer på besök lyckas hon övertala hela familjen att packa ihop allt och bege sig iväg västerut mot Oregon.
Vad som följer är en lång vandring, där hela familjen får problem med tjuvar, mördare, indianer, före detta sheriffer, en av pojkarna som blir tvångsvärvad i inbördeskriget osv.
Jag tycker det är en mysig serie!

6) Dune (Sci-fi Channeln)
Jag har konstaterat detta förr till folk: Det enda sättet att göra en filmatisering av Dune är att man gör det till en TV-serie. För böckerna har så mycket info och så mycket att det skulle vara omöjligt att få ner det till en och en halv timme.
Innan Sci-fi Channel blev och heta Syfy Channel så fixade de fram en miniserie i tre avsnitt på 1 ½ timma som återberättar handlingen och lyckas faktiskt ge svar på en massa frågor. Och jag älskar denna miniserie just därför.

7) Star Trek Voyager
Kära Star Trek-fans! Ni har påstått att denna serie är den värsta i hela Star Trek-serien. Vet ni vad? Ni är förbannat bortskämda! Denna serie introducerade mig till Star Trek, så därför finns den på denna lista. Och visst har den problem, jag tänker inte påstå att serien botar cancer.
Premissen är att rymdfederationens skepp Voyager försvinner i ett maskhål och landar i Delta-kvadranten som är outforskad. Så börjar en resa tillbaka till Federationen som kommer och ta en maaassa år.
Ett fel med denna serie som jag kan skriva under är att den hade för många kockar, så att säga. Om vi kollar på t.ex kaptenen Kathryn Janeway, hon skiftade i ton så mycket. I vissa avsnitt är hon som en extramamma för besättningen, i andra avsnitt är hon en action-hjältinna, i andra avsnitt är hon ett love-interest.
Sen har serien också problem att det har inga story arcs som pågår i en hel säsong. Det är mycket vanligare med "monster-of-the-week"formatet.  En säsong skulle t.ex ha kunnat handla om hur Voyager blir utan mat och vatten och hur de ska lösa det.
Men jag älskar ändå serien! Förutom att den introducerade mig till Star Trek så gillar jag miljöerna och de olika karaktärerna, trots att den har problem.

Sid Meier's Pirates!

Jag antar att detta är ett av mina favoritspel. Jag menar trots att det är nu över tio år sen jag skaffade det så spelar jag det fortfarande med jämna mellanrum. Trots att jag har slagit det alldeles för många gånger och skulle kunna klara det i sömnen.
Men det är inte ändå ett perfekt spel, det har sina brister. Men jag tänker ändå på detta spelet som ett jättebra "pirat"-spel. Som att Sid Meier en dag tänkte "Okej, nu ska jag göra ett spel där man är en pirat, vad måste finnas med? Sjöstrider, fäktning, skattjakt, plundring, romans...."

Spelet släpptes ursprungligen 1987, det har fått två remakes, varav den senaste kom ut 2004 och det är det jag spelar.

Handling
Spelets handling går ut på att du är en pojk vars familj blir kidnappad av den onde markisen Montalban. När du blir 19 år skriver du dig ombord på ett skepp som tar dig till Karibien, där besättningen gör revolt. Och efter det är det ditt skepp som du styr runt i Karibien på jakt efter Montalban och din familj.

Om spelet
Som ni märker har spelet inte särskilt mycket handling. Den känns ibland påklistrad, som att vi behöver bara en billig ursäkt för att få personen till havs.
Spelet är roligt just för att det erbjuder en massa möjligheter! som jag skrev ovan, det känns som att Sid Meier har på riktigt funderat på vad som behövs i ett spel om pirater. Du kan förstås plundra skepp och städer, engagera dig i strid till havs, på land och i fäktningsdueller, leta skatter och starta en romans med en guvernörsdotter (och senare gifta dig).
Och du måste välja sida rent politiskt. Vad tror ni händer om du bråkar med spanjorerna, vilka har tagit upp en stor del av Karibien? De börjar förstås hata dig och skicka prisjägare efter dig.
Men vad händer om du bråkar med spanjorerna samtidigt som britterna ligger i krig med dem? Du får en titel från britterna! Du kan nå så högt som greve.
Och om spanjorerna fortfarande är efter dig då, oroa dig inte. Du behöver bara bråka lite med spanjorernas fiender som t.ex fransmännen och så är allt lugnt.

Men det som saknades...
Trots att jag har sagt att spelet är roligt så finns det några saker jag önskar kunde finnas med. Jag hoppas spelet får en re-release med dessa detaljer.

• Främst av allt: Mera story! På riktigt, efter att du har räddat din familj och besegrat Montalban så känns det onödigt att fortsätta spela, för du har inget annat att göra att plundra och leta efter mera skatter. Det skulle ha varit intressant om det kunde finnas mera story som involverar karaktären på olika sätt. Med en intrig och allt.
• Mera möjligheter att skapa din karaktär. Du har bara EN karaktärsmall att spela. Det går inte att justera t.ex karaktärens kön, ras eller övriga utseende. Det går i början att bestämma om du ska vara expert på att segla eller fäkta, men annars sitter du fast med dendär karaktären.
• Mera varierande karaktärer. Förutom Montalban så är din enda fiende baronen Raymando, som är Montalbans sidekick. Förstås, om man inte räknar med de topp 10-piraterna som t.ex Jack Rackham, kapten Kidd, Stede Bonnett osv. Men saken är den att du inte MÅSTE bråka med dessa pirater. Utöver det så ser alla karaktärer ganska lika ut och beter sig lika. Alla guvernörer och guvernörsdöttrar ser nästan EXAKT likadana ut. 

Betyg
Jag älskar fortfarande spelet, men jag önskar att ovanstående fanns med! Det är främst avsaknaden av en ordentligt gripande berättelse som drar ner betyget. Så därför får Sid Meiers Pirates en stark 8 ½ ! 

Chillerama

Denna film fick jag höra om via en annan recensent, som har en show. Han pratade om sina 13 "Gooder"-movies, vars definition får mig att tänka på det som jag kallar för ölfilmer.

Premissen lät helt enkelt roligt. Den skulle vara ett homage till gamla Drive-in filmer. Sedan skulle allt också vara en antologifilm. Ramberättelsen är att några människor går på en drive-in biograf för att se några filmer. Och där visas de filmerna vi får se. :)

Jag önskar det fortfarande fanns drive-in bio. Jag har varit på ute-bio några gånger och det är helt trevligt! Jag rekommenderar att ni far på ett om det ordnas.

Handling
Jag tänker kort berätta om alla kortfilmer är vi får se, med titel och allt:

Wadzilla
 En snubbe går till läkaren för att få sin spermanivå höjd. Han har tydligen bara en spermie. Nå, han får medicin som ska hjälpa honom att producera flera. Det leder tyvärr tilll att han ofrivilligt råkar skapa en sperma som växer sig stor som ett hus och käkar upp människor. Och ja, den försöker impregnera människor, men ja.... För stor.

I was a teenage Werebear

En parodi på Rebel without a Cause, Grease, Twilight och The Lost Boys. En tonåring som är skåphomosexuell blir biten i röven av en "Werebear (som är en uppenbar parodi på James Dean och Edward)" vilket förvandlar honom själv till en läderklädd muskulös "werebear". (jag föreslår att du googlar vad en "bear" är i den homosexuella kulturen om ni inte redan vet). Det finns mycket musik och sång i detta stycke. 
Ett roligt fakta är att regissören till detta var gay själv och ville därför ha med en del saker från den subkulturen i denna korta film.

The Diary of Anne Frankenstein

Tänk er att Hitler hittar Anne Franks dagbok, men det visar sig att Anne Franks fulla namn var Anne Frankenstein. Hon är alltså släkt med Viktor Frankenstein som har skapat monstret och i hennes dagbok finns ledtrådar till hur man skapar monster. Vilket förstås liknar mera en slags rabbi-golem. Och Hitler vill förstås skapa ett sådant monster och ta över världen med det!

Filmen är gjord helt i svartvitt och med "tysktalande" skådespelare, med engelska subtitles. Vilket betyder att det inte är riktig tyska. Jag menar jag läste lite tyska i högstadiet och det som Hitler skriker låter inte alls som tyska.
Men jag tänker att Hitler själv aldrig skulle ha pysslat med ett sådant här experiment. Det är för otroligt. Varför inte istället ha Joseph Mengele, som redan var en galen vetenskapsman?

Zom-B-Movie

 Detta är ramberättelsen som blir mera aktuell i slutet av filmen. Lång historia kort så har zombier börjat inta drive-in bion. Och vår huvudperson plus hans flickvän plus han som sköter om videoprojektorn måste fly.

Om filmen
Det mesta filmades i kalifornien i olika studios. Jag skulle påstå att genren är skräckkomedi. Jag menar come on, en kortfilm om en jättesperma som äter upp människor. Det är inte precis något som skrämmer en.
En del skämt är väldigt "Low-brow", men ändå inte på samma nivå som t.ex Tromas filmer. Helt klart är detta en ölfilm! Och en underbar sådan! Jag var aldrig uttråkad på den!

Betyg
En KLAR 8:a! Denna film åkte snabbt upp på min lista över bra ölfilmer! 

Filmutmaningen II: The Sequel

Förra året gjorde jag en filmutmaning. Nu tänkte jag att det var dags att göra en ny! Med annorlunda kategorier.

Det finns bara två regel för denna utmaning:
-Det får endast vara filmer du INTE har sett. Så inga filmer ni har sett förr!
-En kategori per film. Så ta inte en film och försöka klämma in den i flera kategorier.

Annars så är det helt upp till er hur ni väljer filmer.
Ha så kul! Här är utmaningen:

Kloak

 Kommer någon ihåg det här? För jag gör det! Och ibland får jag känslan av att det är bara jag och en annan snubbe som gör det! Sov resten av hela svenskfinland igenom sommaren 1996?
Det var ett sommarlovsprogram som gick i SVT 1996, tror jag det var. Det var det första sommarlovsprogrammet som använde scener som var helt green-screenade.
I övrigt så fanns det inga andra barnprogram från min barndom som hade en intressant premiss. Det osar Dr Who kring hela intrigen.

Handling
Det roliga när man söker på internet, med all information om allt möjligt som vem som är världens kortaste rödhåriga dvärg, så hittar man nästan inget om Kloak. Inte ens en summering av vad sjutton som var på gång!
Som tur är så hade vi bandat några avsnitt på kassett när jag var liten, bland annat ett avsnitt där allting förklaras. Så jag kan återge allting för berättelsen har hängt med mig ett tag nu.

Tre barn har tråkigt en sommar. Deras vänner har åkt bort och de bor själva mitt i betongdjungeln Stockholm. Men vid en byggplats nära finns en brunn som leder ner till kloakerna. De klättrar ner dit och börjar utforska.

Vad det leder till är att en konstig typ som kallar sig Ingenjören följer efter dem. Han vill ha dem bort från kloakerna så snabbt som möjligt! Innan något hemskt händer....

Och vad är det hemska som skulle kunna hända? Låt mig backa lite för att berätta om vad som bor i kloakerna under Stockholm: Faragonerna. Och vad är dessa för varelser? Enkelt uttryckt så är de varelser från en annan dimension. De flyttade in i kloakerna och började bilda ett samhälle där. De bestämmer allting och de kan inte åldras eller dö.
Varför kan de inte det? För att när de flyttade ner dit hade de med sig en gigantisk klocka. Och i den klockan lyckades de fånga Tiden. Nere i kloakerna finns det därför ingen "tid", inga klockor tickar eller så. Och därför står deras stora Klocka stilla.
Men! Ett jättestort Men! En gång varje år går klockan exakt rätt! Vid en viss dag och en viss tid så hostar klockan till och går en sekund.
Allt som befinner sig där nere blir fast för alltid när det händer.

Ingenjören är en person som har råkat ut för det. För många år sedan hade han förlovat sig med en kvinna. Så han gick till guldsmeden för att köpa ringar, men på väg tillbaka öppnade han asken för att titta på ringarna. De råkade falla ur hans hand ner genom en gatubrunn till kloakerna. Och när han hade klättrat ner för att hämta upp ringarna: BONG! Fast för evigt.
Så därför vill han skrämma bort ungarna, så att det inte ska hända dem.

Vilket senare leder till att han och ungarna går tillsammans för att förstöra klockan, äventyret leder dem djupare in under jorden tills de slutligen hittar också Faragonernas hemvärld.

Om serien
En del av er tycker säkert att detta låter komiskt. Skratta på bara, men vet ni vad? Premissen är exakt något som skulle ha kunnat hända i Dr Who! Byt ut Ingenjören och ungarna mot Doktorn och hans kompanjoner och så har vi en Dr Who-story!
Och en till sak bör nämnas: Detta var den enda serien jag känner till som hade en sådan komplicerad intrig, med skurkar som på riktigt hade en ond agenda (annat än "Höhö, jag ska stjäla någons paj"). Det skulle inte dröja förrän Vintergatan 5a då vi fick en ny likadan serie. 
Vääääldigt många av scenerna var filmade mot en green screen, vilket för mig på den tiden var extremt fascinerande! Jag har alltid velat lära mig göra green screen och datoranimerade miljöer!

Denna serie finns tyvärr inte att få tag i någonstans. Och SVT sänder den heller inte ens som repriser. Och varför inte? För det första bestod en massa procent av serien av att ungar ringde in och så kom tecknat. Så allt det skulle skalas bort och då hade vi kanske 10-15 minuter att visa per avsnitt.
Sen har jag förstått att det är också strul med rättigheterna. Att det inte är SVT som har rättigheterna, utan något obskyrt litet företag i Norrland som har filmrullarna i sitt arkiv... Eller något sånt.

PS
Detta är tyvärr det enda jag hittade på youtube från serien. Enjoy!

Min gamla fantasyvärld!

 När jag var en liten parvel så skaffade jag spelet Ultima IX: Ascension. Det spelet som också är känt som det sämsta i hela Ultima-serien, men jag visste det inte då, jag var förtrollad av de (relativt) avancerade grafikerna på den tiden och den (relativt) intressanta storyn. Hey, jag var 13 eller 14 år då!
 Det fanns en särskild detalj med spelet som jag älskade mera än något annat: När du gick omkring i världen så kunde du gå in och ut ur grottor och hus och hitta böcker! Som du sen kunde läsa några sidor ur! Så när du spelade spelet kunde du gå in i ett slott och läsa en bok om landets tidiga historia eller en bok om trolldom skriven av någon trollkarl.
För mig så fick det hela världen att kännas mera levande än något annat, eftersom den plötsligt fick mera djup! Till skillnad från andra fantasyspel jag hade spelat, där knappt något fick en förklaring, där allt "bara finns".

Vilket gav mig en idé: Tänk om jag skulle uppfinna min egen värld, men inte genom att försöka skriva en berättelse som utspelar sig i den världen, utan helt enkelt "bygga" den världen. Skissa upp kontinenter, skriva upp lite historia, lite om magi, kända krigsherrar och magiker och annat roligt!
Det ledde till att jag skaffade det som kom att bli en sorts "spellbook" :D Där jag helt enkelt bara hittade på trollformler, vad de gör och vad som händer om du gjorde något fel. Jag minns att jag hade skrivit upp en trollformel som handlade om att tvinga personer att älska dig. Du skulle bland annat läsa upp en lång ramsa samtidigt som du höll ett särskilt ljus framför ditt "offer". Och om du sa en enda stavelse fel, eller ljuset slockande, så skulle personen hata dig för alltid.

Senare började jag nog skriva på olika karaktärer och deras äventyr. 
Det är i denna skapelseprocess vi hittar trollkarlen Elar, vilket jag skapade helt enkelt som en slags avatar för mig själv. Author Avatar, verkligen..
Det samma gjorde jag med några andra vänner, satte in fiktiva versioner av dem i min värld. :)
Och jag hade så roligt när jag satt hemma hos mig själv och hittade på platser och berättelser som jag skrev om i all korthet i någon konstig font. För jag föreställde mig alltid att dokumenten jag skrev var skrivna av någon i min värld, att man hade hittat det i t.ex ett bortglömt bibliotek.

Världen var väldigt standard fantasy och jag skäms inte för att säga det. Jag tycker att alldeles för många författare fokuserar alldeles för mycket på att vara "originella" istället för att bara berätta storyn. Dessutom sägs det att "imitation är den finaste komplimangen" så... J.R.R Tolkien och hans hejdukar ler säkert i sina gravar.
Förstås utvecklades världen väldigt mycket eftersom jag själv blev äldre. Jag var väl 14 år när jag började på den och "arbetade" på den tills någon gång efter armén då jag närmade mig 20. En massa kulturer kom till och andra försvann, en del skurkar dök upp och försvann och andra händelser inträffade och sedan inträffade inte.
Men efter armén då jag började studera så kändes det som att jag var "färdig" med världen, fast jag tror inte jag någonsin blir det.

Jag kommer på mig själv nu som då med att fundera på den. :) Häromdagen tittade jag på några gamla filer jag hade sparat och en del av dem var just de gamla dokumenten jag hade skrivit.

The Return of Godzilla

 Först kom Godzilla, sedan kom en rad uppföljare och så kom dagens film, The Return of Godzilla.
Detta är tekniskt sett inte "Godzilla 2". Nej nej, detta har bara en annan regissör och var tänkt att reboota serien. Därför kallas denna Godzilla serie helt enkelt för "Heisei"-serien ELLER "Versus"-serien, vilket jag kommer antagligen att diskutera ytterligare längre fram.

Den kom ut 1984 i Japan. Igen består uppsättningen av en japansk cast & crew, men vi har också en del ryssar och amerikaner med i projektet.
Detta är dock inte första gången jag ser The Return of Godzilla. Jag såg den 2010 eller något sådant hemma hos en kompis. Vi var ett gäng som hade tillräckligt med sprit för att sänka en häst och The Return of Godzilla.

Handling
En vulkan exploderar på ön Daikoku. Vår huvudperson är en reporter som heter Goro Maki. Han är ute och seglar när han träffar på en fiskebåt som bara har en överlevande kvar ombord. Denne person berättar för honom att han såg "ett stort hemskt monster" resa sig upp ur havet. Detta är Godzilla som har vaknat till liv igen. (Eller tekniskt sett kunde detta bara vara en ny Godzilla, eftersom den gamle dog i ettan och där föreslås det att Godzilla kan inte vara den enda av sin art...)
Maki vill skriva en artikel om Godzillas återkomst, men regeringen vill tysta ner det för att undvika panik.
Samtidigt så har Godzilla anfallit en sovjetisk ubåt som patrullerade Stilla Havet, vilket leder till en diplomatisk kris. Ryssarna tror nämligen att det inte var ett monster från havet, de tror att det var amerikaner!


Om filmen
Det intressanta är att vi får se ett annat monster. I början av filmen får vi se gigantiska vattenloppor som anfaller en besättning på en båt. Tyvärr är dessa de enda annorlunda monster vi ser.
Jag gillar dräkten de använde, men det finns ett fel med den som gör Godzilla till en hysteriskt rolig Godzilla: Den kan inte vrida på ögonen! Vilket betyder att oberoende vad den gör så tittar den åt samma håll! Till och med när den inte tittar rakt på ett håll så ser den åt samma håll!

I denna film får vi se en annan aspekt av Godzilla: Tydligen äter den av energi! Den anfaller kraftverk för att suga i sig all atomisk energi som finns där. Vilket betyder att du inte kan avfyra en atombomb mot den! För den kommer bara att suga i sig all energi och bli starkare!
Sen finns det en till sak med denna film som också fanns i den gamla Godzilla: En professor som inte vill döda Godzilla utan studera det.

Denna film känns större. Helt enkelt för att i denna film har vi inte bara japanska stridsvagnar som försöker döda Godzilla. Vi har också ryssar och amerikaner. Vi får också se en slags farkost som ska försvara Tokyo mot Godzilla.

Betyg
Jag ger den 7 av 10. Den var helt okej, helt sevärd. Jag skulle rekommendera den till folk som inte alls är bekanta med Godzilla, men vill inte heller se den gamla svartvita filmen från 1954.

The Clan of the Cave Bear

 Jag var till biblioteket i Åbo och lånade en film. Och nu tänker jag recensera den.
The Clan of the Cave Bear var ursprungligen en bok av författaren Jean M. Auel. Den ingår i serien om "Earth's Children" och har klassats som historisk fiktion, eftersom den handlar i stort sett om mötet mellan Cro-magnon människorna och Neandertalarna. Inte helt olikt Robert E. Howards verk Spear and Fang.
Filmen kom ut 1986.

Handling
 Filmen handlar om flickan Ayla. Hon är en Cro-magnon-människa vars bosättning förstörs i en jordbävning. Hon blir upplockad av en stam neandertalare som håller på att resa söderut för att fly vintern. I deras ögon är hon en av "De andra" eftersom hon är blond och blåögd medan neandertalarna inte är det. Kvinnan Iza och mannen Creb tar hand om henne tillsammans med deras egna son Broud.
Många år senare har Broud börjat ogilla Ayla. Broud siktar på posten som  hövding och känner sig hotad av Ayla, som är en av "de andra" och därför besitter andra förmågor.

Om filmen
Musiken är gjord av Alan Silversti, som också är mannen bakom Forrest Gump, Who framed Roger Rabbit, Back to the Future-trilogin, och Alan har gjort ett bra jobb med denna film.
Det fanns planer på att göra en uppföljare vilket inte blev av. Vilket jag tycker är synd, för det skulle ha varit intressant att följa intrigen längre.

Det intressanta med filmen är att väldigt lite av dialogen består av hela meningar. Ofta är det bara gester och något enstaka enstavelse-ord, som namn, som används. Huruvida det är historiskt korrekt eller inte kan man fråga sig, men whatever, nu talar vi om Hollywood. Jag tycker det är intressant när man tänker på hur mycket en skådespelare blir beroende av gester och ansiktsuttryck för att förmedla känslor.
Samma är det i allmänhet om kulturen som dessa människor levde kring, deras jaktkultur, totemdyrkan och allt annat, den känns inte äkta, som att "detta är vad korkade obildade västerlänningar tror att neandertalarna pysslade med". Men för det första vet vi ändå bara så mycket om deras kultur och för det andra, so what, det är Hollywood.
Annars så får vi höra mycket, det finns en del voice-over som någon person läser upp.

Vi får se mycket natur i filmen, vilket jag älskar. Det finns en scen som jag reagerade lite negativt på: När Ayla blir gravid. Det sker tekniskt sett genom våldtäckt.
Jag tyckte filmen är spännande. Intrigen får en del omvändningar vilket är spännande och trovärdiga, när vi har lärt känna karaktärerna och kulturen där de lever.

Betyg
Jag tror jag måste läsa boken någon dag. Det är en lite annorlunda film. Den känns inte daterad till 80-talet (även om många av frisyrerna känns igen). Jag måste poängtera ut att filmen inte är en fantasyfilm, utan helt en "historisk" film.
Jag ger filmen 8 av 10. Den finns att låna vid Åbo Stadsbibliotek.

Därför är män bättre bloggare än kvinnor!

Handling
Megashark vs Mechashark handlar om en expedition som hittar en gigantisk megalodon haj perfekt bevarad i is. Den tinas och herkkasivääle, den lever och börjar ställa till med alla sorters fasor runt i världen där den käkar upp lastfartyg och en massa människor dör. All sorts sjöfart stannar upp.
Som tur är har amerikanerna kommit på en jättebra lösning, en idiotsäker plan:
Man ska bygga en gigantisk robothaj /ubåt som man släpper ner i havet så att den ska leta reda på megahajen och slåss mot den.
Aijoo, och så har huvudpersonerna en romans på gång, men whatever, den påverkar inte storyn särskilt mycket annat än att den finns där.

Om filmen
Filmen är utvecklad av The Asylum, bolaget bakom sådana briljanta filmer som Sharknado, Ragin Cajun Redneck Gators, Snakes on a Train, Transmorphers, Robotic Cop och många fler titlar!

Jag vet inte vad annat man kan säga om filmen. Den för tankarna till sådana Kaiju-filmer som Godzilla vs King Ghidorah, vilket i sin tur bara är en billig ursäkt för att se en film där Godzilla slåss mot King Ghidorah. Det samma kan sägas om denna film, handlingen är bara en billig ursäkt för att få se en gigantisk haj slåss mot en gigantisk robothaj.
Utöver det har inte filmen särskilt mycket att rekommendera. Romansen mellan huvudpersonerna känns påklistrad, som att den endast finns där för att någon tyckte det borde finnas.

Betyg
Jag ger den 3 av 10, bara för att den helt enkelt är trist. Det finns roligare b-filmer.

April April!
:P